När man väljer att flytta hemifrån varierar stort, för en del är det inte ens ett val. Vilken typ av boende man flyttar till varierar också stort.
En del flyttar hemifrån när de börjar gymnasiet, eftersom de väljer att läsa en utbildning långt från hemorten. Andra väntar betydligt längre. Eftersom det numera råder brist på bostäder på många orter i landet flyttar svenskarna hemifrån senare och senare. Framför allt blir det allt mer ovanligt att man flyttar direkt hemifrån till en egen, liten hyreslägenhet. Det finns dock andra boendeformer.
Studentboende
Det råder inte bara brist på hyreslägenheter i många svenska städer, det är även ont om studentbostäder på många håll. Trots det får många sin första egna bostad genom studentbostadsförmedlingar. Även om det råder konkurrens så är det bara studenter som konkurrerar om dem.
De två vanligaste formerna av studentbostäder är små lägenheter, vanligen ettor eller små tvåor, och korridorsrum. Korridorsrummen är för det mesta utrustade med dusch och toalett, med kök i korridoren. Standarden kan dock variera en hel del, och i de billigaste studentkorridorerna delar man även på toalett och badrum.
Kollektiv
Bostadsbristen gäller inte alltid alla typer av bostäder. På många orter finns det större lägenheter som står tomma. Har man möjlighet kan man då hyra en lägenhet tillsammans med sina kompisar. Fördelen med detta är att man får tillgång till en större bostad, kanske i ett mer attraktivt område. Nackdelen är att man måste samsas med andra, och dela på kök, badrum m.m.
Andrahandsboende
Den som flyttar till Stockholm, Göteborg eller någon av de stora studentstäderna kommer att bo i andra hand, åtminstone under en period. Det boende som hyrs ut kan vara ett hus, en hyresrätt eller en bostadsrätt. För att få hyra ut en hyresrätt i andra hand måste man ha värdens tillstånd, och för att hyra ut en bostadsrätt krävs tillstånd från styrelsen.
Besittningsskydd
En juridisk term som ofta missförstås, och som i högst grad är viktig för den som hyr en lägenhet i andra hand, är besittningsskydd. Besittningsskydd innebär inte att den som hyr i andra hand kan ta över förstahandskontraktet efter en viss tid. För att detta ska ske måste kontraktet löpa ut för den som hyr i första hand, och fastighetsägaren välja att teckna ett nytt avtal med andrahandshyresgästen.
Efter två år inträder besittningsskyddet, som ger den som hyr i andra hand ett visst skydd mot uppsägning. Om den som innehar kontraktet på lägenheten vill att hyresgästen flyttar behöver detta inte ske på den dag som står i uppsägningen. Det kan därför bli nödvändigt att föra tvisten till hyresnämnden. Där händer det dock sällan att tvisten avgörs till andrahandshyresgästens fördel. Många avtalar dessutom bort besittningsskyddet. Det finns en mall för sådana avtal på hyresnämndens webbplats.